Checklista för språkriktighet

Ett problem som vi utlandsfödda ofta drabbas av i skrivet språk är språkriktigheten. Här kommer en lista, som kan hjälpa oss med detta!

CHECKLISTA FÖR SPRÅKRIKTIGHET   
  1. KORREKT STAVNING. Många av oss drabbas ofta av olika stavfel. Kolla gärna SAOLs ordlista (Svenska Akademien) eller använd stavningsprogram. Även Google translate kan hjälpa till! Lardigsvenska rekommenderar också bra online sidor, där man kan kolla upp stavningen, t.ex.
  2. MENINGSBYGGNAD. Vanligtvis består varje mening av en subjekt och ett predikat. Predikatet är alltid ett verb som anger vad som händer i satsen.
  3. INTERPUNKTION. Har du tänkt på att använda riktiga skiljetecken? T.ex. komma (,) sätts mellan inskjutna satser ( Min vän, som heter Markus, jobbar hela dagarna). Tänk på att apostrofen (') används inte i svenskan på samma sätt som i engelskan, alltså i genitivuttryck. Till exempel: Katarinas födelsedag, Marias väska, Larssons hus (och inte Katarina's födelsedag etc.)
  4. SYFTNING. Satser och ord måste hänga ihop på ett logiskt sätt. Om de inte gör det blir det förvirrande. Försök undvika meningar av typen: "Hunden sprang direkt till kvinnan, med långa öron". Man kan tolka de på olika sätt: Är det hunden eller kvinnan som har långa öron? Förmodligen är det hunden som har långa öron, men då borde också "med långa öron" placeras direkt efter "hunden".
  5. FORMFEL, till exempel två glad barn, dom istället för två glada barn, de/dem
  6. SÄRSKRIVNINGAR. långhårig sjuksköterska betyder något helt annat än lång hårig sjuk sköterska. Skilj på rökfritt och rök fritt och skriv inte heller lever pastejen när du menar leverpastejen.
  7. Rök fritt
    där man är fri att röka
    Rökfritt
    där man inte får röka
  8. SATSRADNINGAR. Sätt punkt istället för komma mellan meningar.
  9. STIL. Följ en stilnivå (hög stil, normal eller låg stil). Försök att vara konsekvent. Om du använder inte bör du inte blanda med ej eller icke, använder du ska bör du inte blanda med skall.
Tips! Blanda inte talspråk och skriftspråk. De två skiljer sig från varandra! Framför allt är skrivet språk mycket mer formellt. Sedan beror det på vad du vill skriva om:
  • Är det ett referat, innebär det att man återberättar något och sammanfattar det. I början av referatet bör det finnas en källhänvisning, t.ex. I Metro (11/11-2011) berättar Björn Borg om sina många flickvänner.
  • Gäller det en recension, försöker man tränga längre in i t.ex. en bok man ska skriva om, samt förklara hur boken är uppbyggd, vilket syfte författaren haft med sin bok, vad man tycker om den osv. Det är alltså inte bara ett referat av bokens handling med ett avslutande "det var en bra bok"!
  • Vill man skriva en novell, behöver man arbeta med minst sex komponenter: handling, person, miljö, synvinkel, kronologi och språk. En novell är mycket kortare än en roman och mer koncentrerad.
  • Skriver man olika texter, till exempel noveller, ingår ofta beskrivningar. De vanligaste formerna av beskrivning är person- och miljöbeskrivningar.
  • Argumenterande uppsats skriver man när man har en åsikt. finns det något du vill ändra på? Något som borde införas eller avskaffas? Om du tycker så, har du en åsikt!
  • Insändare är en typ av argumentation. Gör så här om du vill skriva en insändare.
  • I en utredning använder man objektiv stil och behandlar saker som för- och nackdelar, förr och nu, orsaker till och följder av något. Syftet med en utredande text är att klargöra och/eller analysera någonting.
  • En essä (krönika) är frittskriven och varken argumenterande eller utredande. Författaren meddelar fakta på ett personligt sätt och utgår ofta från en alldaglig händelse för att sedan uttrycka mer abstrakta funderingar.

Källan: Kort Handbok i Svenska av Ch. Bennshagen och S. Järgenstedt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skicka en kommentar