Relativa pronomen

"Relativa pronomen" är ord som används istället för något som har kommunicerats förut.

Vi kan använda det istället för ett substantiv eller pronomen:

vars  

• Amir bodde i huset, vars fönster var söndriga, och lagade dem.
• Manuel har en katt, vars namn är Misse-Kisse.

som  

• Där kommer flickan, som log mot mig igår.
• Här springer Noelia, som är lärare, för att träffa sin pappa.

vilken, vilket, vilka  

• Hämta brevet, vilket jag har fått från Försäkringskassan, och ge det till Axil.
• Han skulle göra läxor, vilka var ganska svåra.

vilkas 

• Min granne har två hundar, vilkas tassar behöver klippas.

vad

• Majken förstår inte vad fröken menar.

Vi kan även använda relativa pronomen istället för en hel kommunikation:

vilket

• Petra vill klättra upp för Mt. Fuji, vilket är inte lätt.
• Moris bad Angelika att komma snart, vilket hon lovade.

OBS! Vi skriver om relativa pronomenet "vad som" och "det som" snart :)

1000 mest använda ord

Bygga grunden till svenska språket: att lära sig 1000 mest använda ord

När man börjar studera ett nytt språk lär man sig ofta ord på mer eller mindre slumpvist sätt. 

Man läser texter eller talar och lär sig ord som man inte kunde tidigare. Det går bra men kanske, åtminstone i början, är det mer effektivt att lära sig de mest använda orden i språket.

Genom att lära sig t.ex. 1000 mest använda ord i svenskan bygger man bra underlag för vidareutveckling. Utan att kunna dessa ord är det omöjlig att bli flytande i svenskan. 1000 vanligaste ord i svenska representerar faktiskt ungefär 80 - 90 % av de orden som man använder regelbundet i vardagliga sammanhang. Därför genom att plugga dessa ord (minns både aktivt och passivt ordförrådet) kan du accelerera din inlärning: efter det kan du redan 80-90 % av språket!

Bra ordlistor för vanligaste svenska ord finns redan på nätet, t.ex.:

Institutionen för svenska språket vid Göteborgs Universitet har skapat ordlistor på grund av olika material (tidningar, bloggar, böcker, osv.). För att lära sig mest nyttiga ord för vardagliga situationer är det kanske bästa att använda tidningar eller bloggar som källor, t.ex: ”GP 2013” (Göteborgs Posten), ”Bloggtexter 2006–2013” (För att skapa ordlistan ladda ner filen i sidan och öppna den i Excel.  Ord är i frekvensorder):

http://spraakbanken.gu.se/swe/forskning/infrastruktur/korp/korpusstatistik

En bra källa för vanligaste ord är Svenska Kelly-listan, som är en frekvensbaserade vokabulärlista. Den är anpassad till behoven hos språkstuderande och innehåller 8425 mest frekventa hjälpsatser.

Wiktionary har också en lista över de vanligaste orden i svenskan.

skrivet av Tuukka
Tuukka läser svenska på B2 nivå och flyttade nyss till Sverige från Finland. Han kommer att bidra till bloggen under hösten och dela med sig av sina kunskaper i strategier vid språkinlärning. 

Vanliga språkfel - särskrivningen

Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är särskrivningen.

Att särskrivningar blivit ett allt mer påtalat problem kan till viss del bero engelskans inflytande. I engelskan skriver man i regel isär substantiv, men huvudregeln för det svenska språket är att skriva ihop.

I engelskan kan ett nytt ord till en början särskrivas (care taker), sedan förses med bindestreck (care-taker) och till sist, när det är etablerat, sammanskrivas (caretaker).

Det är alltså ganska möjligt att det är de engelska influenserna som är skyldiga till detta vanliga språkfel i svenska språket.

Visst ska vi alltid tänka på att skriva ihop sammansatta ord. Stekt fisk lever, fel anmäld, hög stadielärare, blond hårig sjuk sköterska. Även om exemplen orsakar missförstånd och gör språket mindre begripligt så är ofta roliga, tycker jag i alla fall ;)

sjuk hus	sjukhus
lång hårig sjuk sköterska	långhårig sjuksköterska
kassa apparater	kassaapparater
jätte rolig	jätterolig
katt mat	kattmat
stekt fisk lever	stekt fisklever
påsk ris	påskris
fel anmäld	felanmäld

Källan: rejbrand.se, hemsida24.se, http://spraktidningen.se/, synonymer.se

Satsadverb "ju"

"Ju" använder man för att visa att man vet att det inte är ny information för lyssnaren, när man tycker att något är självklart och att andra borde hålla med om det. "Ju" är ett satsadverb och är alltid obetonat.

Vill du gå på en promenad?
- Nej, det regnar ju.
- Man kan ju inte stanna inne bara för att det regnar.

"Ju" används också för att visa att man tycker att det inte borde vara ny information för lyssnaren.

Varför är du inte på idag?
- Jag ska ju till läkaren!
- Ja, just det. Nu minns jag.

Är ni inte i skolan idag?
- Vi har ju påsklov!
- Nää men precis! Hur kunde jag glömma det!

Alla vill ju bli gillade.

"Ju" används för att betona något, speciellt ett omdöme. I talspråk också sist i en fras!

Varför är du så arg på mig?
- Du fattar ju ingenting.
- Du fattar ingenting, ju!


Läs mer om satsadverb här:
http://www.lardigsvenska.com/2011/02/satsadverb.html




Delvis hämtad från Rivstart B1 övningsbok

Possessiva pronomen

Possessiva pronomen

Felaktigt bruk av det reflexiva possessiva pronomenet i tredje person sin och hans händer varje dag, överallt. Det känns att alla säger fel ibland. Det händer ofta att pronomenet inte används på rätt sätt även av modersmålstalare. Då har vi invandrare/utländska studenter ett litet problem känns det som...

Vi börjar med grundregeln:

	EN-ORD	ETT-ORD	PLURAL
han	hans/sin	hans/sitt	hans/sina
hon	hennes/sin	hennes/sitt	hennes/sina
de	deras/sin	deras/sitt	deras/sina

Den gyllene regeln
Sin/sitt/sina med objekt hans/hennes/deras med subjekt

• Sin, sitt, sina används tillsammans med ord som är objekt. 
• Sin, sitt, sina syftar alltid tillbaka på subjektet i samma sats / som satsens subjekt äger eller har
• Hans, hennes, deras används tillsammans med ord som är subjekt.

Markus och hans flickvän bor tillsammans. Markus älskar sin flickvän. 
              Subjekt                                                                                              Objekt

Maya tänker mycket på sin mamma. Hennes mamma bor i Turkiet.
Subjekt                                       Objekt                  Subjekt

Ania och hennes sambo bor på Nygatan. Deras släktingar bor i Polen och USA.

           Subjekt                                                                Objekt

Han var ute och gick med sin hund.

                              satsens subjekt äger eller har

Lätt som en plätt?

Men vad händer nu?

Alicia och hennes syster packar inför resan. 

Alicia tar fram hennes resväska som ligger under sängen. 

Alicia tar fram sin resväska som ligger under sängen. 

I engelskan blir det "her suitcase", oavsett om det är Alicia eller någon annan kvinna som äger den. Men i svenskan då? Tja, det finns en hel rad andra typfall att grubbla över. Lycka till!

Dagens fråga: Alla eller hela?

Alla använder man vid ord i plural, om det man kan och brukar räkna. Det stora eller totala antalet.

Hela använder man vid ord i både singular och plural när man tänker på helheten och sådant man inte räknar eller delar. Allt av något.

Exempel:

Det är svårt att komma ihåg alla nya ord som man läser i skolan hela dagarna.

Man har redovisat resultaten för de elever som lämnade skolan i juni och tyvärr har inte alla fått fullständiga betyg och uppnår därmed inte kunskapskraven. Vi vill att alla elever i hela landet ska nå målen i grundskolan!

"Måndag hela veckan" är en amerikansk komedifilm, där huvudkaraktären blir dömd att uppleva samma dag om och om igen. Alla människor han möter hela tiden är samma, dag in och dag ut, alltid.

Lila älskar att resa. Hela förra sommaren var hon i Italien och till hösten planerar hon att resa till Indien. Hon tänker vara borta hela september månad och har precis lånat alla böcker om Indien som fanns på biblioteket i Uppsala.

Från aktiv form till passiv form

Vi har skrivit många gånger om Perfekt Particip men frågan återkommer och ni vill ha mer och mer av det :). Idag kommer ett kort inlägg som visar hur ändar meningen från aktiv till passiv form.

Aktiv

• De har stängt fönstren.
• Jon hade målat huset.
• Här bygger man ett nytt hotel.
• De öppnade badet i januari.


• De opererade honom igår.


• Någon stal min cykel i natt.

Passiv

• Fönstren är stängda.
• Huset var målat.
• Här byggs ett nytt hotel.
• Badet öppnades i januari.


• Han opererades igår.
  Han blev opererad igår.


• Min cykel stals i natt.
  Min cykel blev stulen i natt.

OBS!

• Vara + perfekt particip berättar om ett resultat
• Bli + perfekt particip eller passiv form med -s berättar om en handling, en händelse.

Glasklart? :D

Om ni jamför följande meningar så bli det kanske enklare att förstå:

Min bil var stulen, när jag skulle hämta den. (resultatet).

Min bil stals när jag skulle hämta den. (handling)

Min bil blev stulen när jag skulle hämta den. (händelse)

Ni kan försöka att skriva om några meningar på samma sätt som exemplen ovanför visar, så blir det förhoppningsvis lättare att förstå.

T.ex. De stänger affärerna nu. Anna hade sålt huset. etc etc.

Lycka till och vi kommer att skriva mer om perfekt particip snart igen. 

Vara eller bli

Att svara på frågan om skillnaden mellan vara och bli kan vara svårt, speciellt med tanke på att svenskan inte är vår modersmål , men jag gör ett försök att besvara den frågan ändå.

Som grundregel kan du tänka dig att  "att vara" är ju grundformen av "är". På engelska alltså "to be/am/are/is". "Att bli" motsvaras ju av "to become".

Exempel:
"När jag blir stor ska jag BLI lärare" låter helt korrekt.

"När jag blir stor ska jag VARA lärare" låter inte så rätt längre.

Om däremot en händelse redan inträffat, låter "vara" mer naturligt.
Ett jättebra exempel från http://lang-8.com

(Ett barn återvänder hem sent på kvällen, trots att hennes mamma har sagt åt henne att komma hem tidigt)
"Jag hoppas att mamma inte kommer att VARA arg/ÄR arg"

Även om att säga "Jag hoppas att mamma inte blir arg" inte är helt fel, så skillnaden är att barnet är redan sen, så har förmodligen mamman redan blivit arg, vilket gör att det låter mer naturligt att använda KOMMER ATT VARA eller ÄR.

Man kan förklara det också på följande sätt:
Om jag blir arg, så kommer jag sen vara arg. Först blir jag arg, sen är jag arg.

Ni får gärna skriva och kommentera. Säkert kan vi alla lära oss något nytt här!

Partikelverb - lägga

Vår tredje inlägg om partikel verb. Nu är det dags att läsa om verbet: lägga (lägger, lade eller la, har lagt; vara lagd, lägg!)
Betoningen på partikeln har vi igen markerat med ' direkt framför.

lägga 'av 

sluta

- Nu tänker jag lägga av att dricka vin till middagen.
- Lägg av med de där dumheterna!

lägga 'ner något

sluta med något eller inte använda något

- Vi hade bråkat länge men till slut la Mattias ner  sin röst.
- Har Saab lagt ner  fabriken i Trollhättan?

lägga sig 'i något

intressera sig alldeles för mycket för något eller försöka bestämma något som gäller någon annan

- De ska inte lägga sig i vilka jag umgås med.
- Patrick lägger sig i allt vad hans dotter gör.

lägga 'ut

(1) bli tjockare (också lägga 'på sig)

(2) betala åt någon som senare ger tillbaka pengarna

- Du har lagt ut lite, tror jag. (1)
- Har du inga pengar? Ok, jag kan lägga ut  åt dig så länge. (2)

lägga till något

säga något mer

- Om du inte har något att lägga till så slutar vi mötet för idag.
- Men det får inte kosta mycket, skyndade han sig att lägga till.

lägga 'undan något

spara något för att kunna använda det senare, lägga åt sidan

- Vi har lagt undan pengar till vår bröllopsresa.
- Lägg undan tidningen nu! Jag vill prata.

Partikelverb - känna

Det är dags för vårt andra inlägg om partikelverb. Idag skriver vi om verbet känna.

Kom ihåg att partikeln är alltid betonad, vilket skiljer den från vanliga prepositioner, adverb etc. Betoningen har vi markerat med ' direkt framför partikeln. Några övningar följer snart i vårt nästa inlägg.

känna 'till något

veta att något finns eller är på ett vist sätt.

- Känner du till någon som talar turkiska?

känna igen någon/något

veta att man har sett någon/något förrut .

- Eva kände igen Håkan från språkkursen hon gick förra vintern på Folkuniversitetet .

känna igen någon på något

veta vem någon är därför att man kommer ihåg något speciellt hos honom/henne.

- Jag kände igen honom på rösten.

känna igen sig

veta var man är  (därför att man har sett platsen förrut).

- Var är vi? Jag känner inte igen mig.

känna 'på något

uppleva något.

- Farfar kände på mycket roligt i sitt liv.

känna på något

undersöka något med händerna.

- Hon kände försiktigt på svullnaden.

känna 'på sig något

tro, vara ganska säker på att något ska hända.

- Hon kände på sig att hon skulle bli sjuk.

Partikelverb - komma

Vi har redan förklarat hur partikelverb fungerar och att det inte räcker att förstå varje ord för sig, när man vill använda partikelverb på ett rätt sätt.
Verben lägga, se, komma och känna till exempel, följas gärna av prepositioner eller adverb.

I detta inlägg kommer vi skriva om verbet komma. Detta partikelverbet kan vara svårt att lära sig eftersom även samma partikelverb kan ha olika betydelse.
Kom ihåg att partikeln är alltid betonad, vilket skiljer den från vanliga prepositioner, adverb etc. Betoningen har vi markerat med ' direkt framför partikeln. Några övningar följer snart i vårt nästa inlägg.

komma 'av sig

inte förtsätta prata eller göra något, t.ex. för att man har blivit störd.

- Skådespelaren kom av sig när publiken började skratta åt honom.

komma bort

(1) åka till en annan plats.

(2) försvinna

- Jag måste komma bort ett tag och villa upp mig. (1)
- Mina nycklar har kommit bort.  (2)

komma 'på

(1) komma ihåg, kunna ta fram något ur minnet.

(2) upptäcka något.

- Jag kan inte komma på vad han heter. (1)
- Efter ett tag kom vi på hur ugnen fungerade. (2)

komma 'över något

inte längre vara ledsen eller besviken över något.

- Hon hade svårt att komma över sin hunds död.

komma överens

(1) bestämma något tillsammans, enas.

(2) vara vänner och fungera bra tillsammans.

- Vi kom överens att flytta tillbaka till Irland. (1)
- Vi kommer mycket bra överens. (2)

komma igen

(1) komma tillbaka.

(2) börja kämpa en gång till (vardagligt).

- Katten kom aldrig mera igen. (1)
- Kom igen nu grabbar! Kom igen! (2)

Dåtid

Det finns tre olika tempus i dåtidssystemet: pluskvamperfekt, preteritum och futurum preteritum.

Preteritum använder man som grundtempus när man beskriver eller berättar något. Ibland måste man ställa flera aktiviteter i tidsrelation till varandra. Då använder man pluskvamperfekt och futurum preteritum.

Då (Preteritum)
Preteritum anväds när man berättar om något som hände vid en bestämd tidpunkt i förr i tiden (dåtid).

• Talar om det som var eller hände tidigare.
• Tiden är bestämd och avslutad, t.ex. igår, i fredags, förra året, då, förut, när jag var liten...
• Aktivitet är avslutad.
• Ibland finns inget ord för dåtid, men man förstår ändå av meningen eller situationen vilken tid det är.

Vi spelade badminton igår.
I morse var jag trött eftersom jag inte kunde sova bra.

Före då (Pluskvamperfekt)
Pluskvamperfekt har alltid en relation till preteritum. Det används när man berättar om något som redan hade hänt vid tidpunkten "då".

• Om sådant som hade hänt före en bestämd tid i dåtid.
• Avslutad aktivitet före DÅ.
• Påbörjad men ej avslutad aktivitet före DÅ.
• För första aktivitet om det finns två eller flera aktiviteter efter varandra.
  

Jag hade läst alla recensioner innan jag bokat hotellet.
I morse trodde jag att jag skulle sova länge eftersom jag hade varit trött i veckan.

Efter Då (Futurum preteriti)

• En aktivitet efter DÅ (skulle, tänkte + infinitiv).
• Används när man berättar om något som du planerade vid tidpunkten ”då” eller som man trodde skulle hända.

Igår åkte Niklas till stan för att han skulle skriva körkortsprovet.
Hon såg ut som om han skulle börja gråta.

Presens	Dåtid
Jag ska få
Jag kommer att få	Jag skulle få
Jag får

                    
Tidsadverbial för dåtid (dåtidsadverbial)

nyss, i går, i morse, i natt, i helgen, i somras, i tisdags, i går kväll, förra veckan, förr, förrut, tidigare, förförra mǻnaden...

Det här tidsadverbialen markerar en tid som inte når fram till DÅ och som är avslutad. Det kan därför kallas dåtidsadverbial.


Några exempel

Jag träffade min flickvän 2005 och vi flyttade till Sverige 2007.
Jag hade redan träffat min flickvän några år innan vi flyttade till Sverige.
När vi flyttade till Sverige, hade vi bestämt oss att vi skulle gifta oss om 3 år.
När vi gifte oss, hade vi bott i Sverige.
Om jag inte hade träffat henne, skulle jag inte flytta till Sverige.

När vi hade tittat på filmen trodde jag att hon skulle gråta.
Åsa hade lämnat innan filmen var slut.
Åsa hade väntat ut tills filmen skulle sluta.
Hon sa att filmen var chockerande.

Källor

1. Form och funktion - verb
2. Grammatikövningar för sfi. D. 2
   

Checklista för språkriktighet

Ett problem som vi utlandsfödda ofta drabbas av i skrivet språk är språkriktigheten. Här kommer en lista, som kan hjälpa oss med detta!

CHECKLISTA FÖR SPRÅKRIKTIGHET   

1. KORREKT STAVNING. Många av oss drabbas ofta av olika stavfel. Kolla gärna SAOLs ordlista (Svenska Akademien) eller använd stavningsprogram. Även Google translate kan hjälpa till! Lardigsvenska rekommenderar också bra online sidor, där man kan kolla upp stavningen, t.ex.
   • Orango Spell Checker
   • Spellcheck Svenska
   • Petnoga Svenska Stavningskontroll
   • KTH Stava
2. MENINGSBYGGNAD. Vanligtvis består varje mening av en subjekt och ett predikat. Predikatet är alltid ett verb som anger vad som händer i satsen.
   
3. INTERPUNKTION. Har du tänkt på att använda riktiga skiljetecken? T.ex. komma (,) sätts mellan inskjutna satser ( Min vän, som heter Markus, jobbar hela dagarna). Tänk på att apostrofen (') används inte i svenskan på samma sätt som i engelskan, alltså i genitivuttryck. Till exempel: Katarinas födelsedag, Marias väska, Larssons hus (och inte Katarina's födelsedag etc.)
   
4. SYFTNING. Satser och ord måste hänga ihop på ett logiskt sätt. Om de inte gör det blir det förvirrande. Försök undvika meningar av typen: "Hunden sprang direkt till kvinnan, med långa öron". Man kan tolka de på olika sätt: Är det hunden eller kvinnan som har långa öron? Förmodligen är det hunden som har långa öron, men då borde också "med långa öron" placeras direkt efter "hunden".
   
5. FORMFEL, till exempel två glad barn, dom istället för två glada barn, de/dem
   
6. SÄRSKRIVNINGAR. långhårig sjuksköterska betyder något helt annat än lång hårig sjuk sköterska. Skilj på rökfritt och rök fritt och skriv inte heller lever pastejen när du menar leverpastejen.
   

Rök fritt där man är fri att röka	Rökfritt där man inte får röka

7. SATSRADNINGAR. Sätt punkt istället för komma mellan meningar.
   
8. STIL. Följ en stilnivå (hög stil, normal eller låg stil). Försök att vara konsekvent. Om du använder inte bör du inte blanda med ej eller icke, använder du ska bör du inte blanda med skall.
   

Tips! Blanda inte talspråk och skriftspråk. De två skiljer sig från varandra! Framför allt är skrivet språk mycket mer formellt. Sedan beror det på vad du vill skriva om:

• Är det ett referat, innebär det att man återberättar något och sammanfattar det. I början av referatet bör det finnas en källhänvisning, t.ex. I Metro (11/11-2011) berättar Björn Borg om sina många flickvänner.
  
• Gäller det en recension, försöker man tränga längre in i t.ex. en bok man ska skriva om, samt förklara hur boken är uppbyggd, vilket syfte författaren haft med sin bok, vad man tycker om den osv. Det är alltså inte bara ett referat av bokens handling med ett avslutande "det var en bra bok"!
  
• Vill man skriva en novell, behöver man arbeta med minst sex komponenter: handling, person, miljö, synvinkel, kronologi och språk. En novell är mycket kortare än en roman och mer koncentrerad.
  
• Skriver man olika texter, till exempel noveller, ingår ofta beskrivningar. De vanligaste formerna av beskrivning är person- och miljöbeskrivningar.
  
• Argumenterande uppsats skriver man när man har en åsikt. finns det något du vill ändra på? Något som borde införas eller avskaffas? Om du tycker så, har du en åsikt!
• Insändare är en typ av argumentation. Gör så här om du vill skriva en insändare.
  
• I en utredning använder man objektiv stil och behandlar saker som för- och nackdelar, förr och nu, orsaker till och följder av något. Syftet med en utredande text är att klargöra och/eller analysera någonting.
  
• En essä (krönika) är frittskriven och varken argumenterande eller utredande. Författaren meddelar fakta på ett personligt sätt och utgår ofta från en alldaglig händelse för att sedan uttrycka mer abstrakta funderingar.

Källan: Kort Handbok i Svenska av Ch. Bennshagen och S. Järgenstedt

Quiz - Komparativ

Denna quiz ska vara lätt för dig som har läst våra tidigare inlägg om komparativ och superlativ bestämd form. Lycka till.

1. Vilket land är till ytan, Ryssland eller Kina?
2. Det är att bo centralt än att bo i en förort.
3. Sveriges är Klaraälven.
4. Den är absolut den jag har någonsin sett!
5. CNN har listat de tolv typerna på Facebook.
6. December är än November.
7. Flyget är det transportmedlet som finns.
8. Vilken stad är i Sverige.
9. Fasching räknas av många som den i Stockholm.
10. Min far är än min farfar.

Superlativ bestämd form

Superlativ bestämd form

• Regelbundna adjektiv som slutar på -ast i superlativ obestämd tar -e på slutet.
Vilken är den godaste ölen?
Geparden är det snabbaste däggdjuret i världen.


• Oregelbundna adjektiv som slutar på -st i superlativ obestämd tar -a på slutet.
Jupiter är den största planeten i hela solsystemet.
Sigtuna är den äldsta staden i Sverige.


• Perfekt particip: 'mest' + bestämd form av participet.
Google är den mest besökta sidan i världen.
Änglagård har blivit en av de mest sedda svenska filmerna genom tiderna.


• Presens particip: 'mest' + participet
Österrikarna är ett av de mest rökande folken i världen.
Jag tror att det ska bli den mest spännande resan i mitt liv.


• Långa adjektiv och adjektiv som slutar på -isk: 'mest' + bestämd form av adjektivet.
  
Det här hotellet erbjuder den mest fantastiska utsikten över havet.
BMW är en av de mest pålitliga bilarna i Europa.

OBS! Superlativ bestämd form slutar på -a när adjektivet är oregelbundet och slutar på -e när det är regelbundet.

OBS! Obestämd form används efter genitiv-s.

Sigtuna är Sveriges äldsta stad.
Geparden är världens snabbaste däggdjur.

Källan: Rivstart B1 + B2

Komparativ och superlativ

De flesta adjektiv kan kompareras. Komparationen kan vara regelbunden eller oregelbunden och det finns tre komparationsformer:
Positiv: billig
Komparativ: billigare
Superlativ: billigast

T.ex. CD - 150 kr, DVD - 200 kr, Blue-ray - 300 kr
DVD är billigare än Blue-ray.
CD är billigare än både DVD och Blue-ray, så CD är billigast.

Regler

1. Regelbundna adjektiv

Positiv	Komparativ	Superlativ
		Obestämd	Bestämd
billig	billigare	billigast	billigaste
dyr	dyrare	dyrast	dyraste
god	godare	godast	godaste
fin	finare	finast	finaste
söt	sötare	sötast	sötaste
ren	renare	renast	renaste
kall	kallare	kallast	kallaste
varm	varmare	varmast	varmaste
ful	fulare	fulast	fulaste

Bulgarien är det billigaste semesterlandet i Europa.
Turkiet har blivit 15 procent dyrare än förra året.
Vilket land är kallast, Island eller Sverige?

OBS! Superlativ används när man jämför bara två saker. Det är dock annorlunda på engelska där man använder komparativ.

Vilket språk är svåraste att lära sig, kinesiska eller arabiska? (Which language is more difficult)

2. Oregelbundet adjektiv

Positiv	Komparativ	Superlativ
		Obestämd	Bestämd
låg	lägre	lägst	lägsta
dålig	sämre	sämst	sämsta
hög	högre	högst	högsta
stor	större	störst	största
lång	längre	längst	längsta
liten/små	mindre	minst	minsta
ung	yngre	yngst	yngsta
bra/god	bättre	bäst	bästa
gammal	äldre	äldst	äldsta
nära	närmare	närmast	närmaste
tung	tyngre	tyngst	tyngsta
lång	längre	längst	längsta
mycket	mer	mest	mesta
många	fler	flest	flesta
få	färre	-	-

Vättern är större än Mälaren men mindre än Vänern.
Vänern är den största sjön i Sverige.
Min bror är 4 år äldre och min syster är 2 år yngre än jag.

3. Med tillägg av orden mer/mest.

• Långa adjektiv och adjektiv som slutar på -isk.
  
  Vilket är det mest romantiska resmålet?
  Jag tror att jag är mer musikalisk än de flesta personer.
  
  
• Perfekt particip
  
  Änglagård är en av de mest sedda svenska filmerna någonsin.
  Henning Mankell är Sveriges internationellt mest läste författare.
  
  
• Presens particip
  
  York är den mest fascinerande staden i England att besöka.
  Hon är den mest leende människan jag har mött.
  
  

Adverb Komparation

En del adverb kompareras på samma sätt som adjektiv.

Positiv	Komparativ	Superlativ
flitigt	flitigare	flitigast
ofta	oftare	oftast
dåligt	sämre	sämst
gärna	hellre	helst

Uttryck för likhet - Jämförelse

När man vill jämföra olika personer eller saker med varandra finns det ett flertal olika uttryckssätt och konstruktioner att välja på.

• Uttryck med lika + adjektiv/adverb
  För att ange att Marija liknar Karolina, använder man två konstruktioner med adjektiv eller adverb. Att t.ex Marija är 168 cm lång och Karolina är också 168 cm lång, kan uttryckas på två sätt:
  
  Marija och Karolina är lika långa.
  
  
• A + verb + lika X som B, där X betecknar ett adjektiv eller adverb.
  
  Marija är lika lång som Karolina.
  
  
• Uttryck med likadan, samma och sådan + substantiv.
  Med samma anges att de jämförda personer eller saker är identiska.
  Att två personer, Katarina och Anna är födda 1977, kan uttryckas på två sätt:
  
  Katarina är född samma år som Anna.
  Katarina och Anna är födda samma år.
  
  
  Med likadan anges att någonting är av samma sort, typ, modell.
  Att Oskar och Åsa har var sin bil av samma märke, modell och årgång, kan uttryckas på två sätt:
  
  Oskar har en likadan bil som Åsa.
  Oskar och Åsa har likadana bilar.
  
  
  Som bestämning till ett verb används adverben likadant och på samma sätt:
  
  Mats talar likadant som sin far.
  Mats talar på samma sätt som sin far.
  
  
  Även sådan används i en liknande betydelse som likadan.
  
  Vi kommer att skaffa ett sådant datorsystem som ni har.
  
  
• Man kan också använda konstruktionerna A är lik B och A liknar B.
  
  Adam är mest lik sin mamma.
  Adam liknar mest sin mamma.
  
  
  
• Liknelser med som och som om.
  Andra konstruktioner med som är uttryck - många av dem mer eller mindre fasta fraser - där en person liknas vid ett djur som anses ha en viss egenskap >> liknelser med djur.
  
  Jag fick slita som ett djur för att bli färdig i tid.
  Hon är flitig som en myra.

Källan: Handbok i svenska som andraspråk av Claes Garlen & Gunlög Sundberg.