Lär Dig Svenska

Visar inlägg med etikett Verb. Visa alla inlägg

Verb med liknande betydelse - att dricka

Det finns många verb som, utan att vara direkt synonyma, har ett betydelsemässigt släktskap. De har alltså någonting gemensamt i sin betydelse.

Idag skriver vi om verbet dricka och kommer att fortsätta med andra verb i framtiden.

Klunka: dricka i stora klunkar (en klunk = mängden av en dryck som man har i munnen innan man sväljer).; - Han tar en klunk vin / vatten / kaffe.
- Jag klunkar i mig ett stort glas mjölk.

Smutta: dricka försiktigt och bara lite i taget.; - Smutta på ett glas champagne.
- Smutta på det varma kaffet.

Pimpla: dricka mycket alkohol (vardagligt).; Ska du med och pimpla vin ikväll?

Kolka i sig: dricka snabbt och mycket i stora klunkar .; Sara kolkade i sig tre flaskor öl på bara en kvart.

Sörpla: dricka så att det hörs tydligt; dricka hörbart.; (för att något är för varmt) Sörpla i sig soppan.

Supa: dricka mycket sprit.; - Supa sig full - Supa ihjäl sig
- Supa någon under bordet (idiomatiskt) bjuda någon på så mycket alkohol att han/hon knappt kan stå upp.

Halsa: dricka direkt ur flaskan.; Halsa öl utan att behöva något glas.

Källa: De rätta orden, Svenska betydelsefält; Studentlitteratur 2003 & Natur och Kulturs Stora Svenska Ordbok 2006

Vara eller bli

Att svara på frågan om skillnaden mellan vara och bli kan vara svårt, speciellt med tanke på att svenskan inte är vår modersmål , men jag gör ett försök att besvara den frågan ändå.

Som grundregel kan du tänka dig att "att vara" är ju grundformen av "är". På engelska alltså "to be/am/are/is". "Att bli" motsvaras ju av "to become".

Exempel:
"När jag blir stor ska jag BLI lärare" låter helt korrekt.

"När jag blir stor ska jag VARA lärare" låter inte så rätt längre.

Om däremot en händelse redan inträffat, låter "vara" mer naturligt.
Ett jättebra exempel från http://lang-8.com

(Ett barn återvänder hem sent på kvällen, trots att hennes mamma har sagt åt henne att komma hem tidigt)
"Jag hoppas att mamma inte kommer att VARA arg/ÄR arg"

Även om att säga "Jag hoppas att mamma inte blir arg" inte är helt fel, så skillnaden är att barnet är redan sen, så har förmodligen mamman redan blivit arg, vilket gör att det låter mer naturligt att använda KOMMER ATT VARA eller ÄR.

Man kan förklara det också på följande sätt:
Om jag blir arg, så kommer jag sen vara arg. Först blir jag arg, sen är jag arg.

Ni får gärna skriva och kommentera. Säkert kan vi alla lära oss något nytt här!

Dåtid

Det finns tre olika tempus i dåtidssystemet: pluskvamperfekt, preteritum och futurum preteritum.
dåtid

Preteritum använder man som grundtempus när man beskriver eller berättar något. Ibland måste man ställa flera aktiviteter i tidsrelation till varandra. Då använder man pluskvamperfekt och futurum preteritum.

Då (Preteritum)
Preteritum anväds när man berättar om något som hände vid en bestämd tidpunkt i förr i tiden (dåtid).

Talar om det som var eller hände tidigare.
Tiden är bestämd och avslutad, t.ex. igår, i fredags, förra året, då, förut, när jag var liten...
Aktivitet är avslutad.
Ibland finns inget ord för dåtid, men man förstår ändå av meningen eller situationen vilken tid det är.

Vi spelade badminton igår.
I morse var jag trött eftersom jag inte kunde sova bra.

Före då (Pluskvamperfekt)
Pluskvamperfekt har alltid en relation till preteritum. Det används när man berättar om något som redan hade hänt vid tidpunkten "då".

Om sådant som hade hänt före en bestämd tid i dåtid.
Avslutad aktivitet före DÅ.
Påbörjad men ej avslutad aktivitet före DÅ.
För första aktivitet om det finns två eller flera aktiviteter efter varandra.

Jag hade läst alla recensioner innan jag bokat hotellet.
I morse trodde jag att jag skulle sova länge eftersom jag hade varit trött i veckan.

Efter Då (Futurum preteriti)

En aktivitet efter DÅ (skulle, tänkte + infinitiv).
Används när man berättar om något som du planerade vid tidpunkten ”då” eller som man trodde skulle hända.

Igår åkte Niklas till stan för att han skulle skriva körkortsprovet.
Hon såg ut som om han skulle börja gråta.

Presens	Dåtid
Jag ska få
Jag kommer att få	Jag skulle få
Jag får

Tidsadverbial för dåtid (dåtidsadverbial)

nyss, i går, i morse, i natt, i helgen, i somras, i tisdags, i går kväll, förra veckan, förr, förrut, tidigare, förförra mǻnaden...

Det här tidsadverbialen markerar en tid som inte når fram till DÅ och som är avslutad. Det kan därför kallas dåtidsadverbial.

Några exempel
dåtid

Jag träffade min flickvän 2005 och vi flyttade till Sverige 2007.
Jag hade redan träffat min flickvän några år innan vi flyttade till Sverige.
När vi flyttade till Sverige, hade vi bestämt oss att vi skulle gifta oss om 3 år.
När vi gifte oss, hade vi bott i Sverige.
Om jag inte hade träffat henne, skulle jag inte flytta till Sverige.

När vi hade tittat på filmen trodde jag att hon skulle gråta.
Åsa hade lämnat innan filmen var slut.
Åsa hade väntat ut tills filmen skulle sluta.
Hon sa att filmen var chockerande.

Källor

Quiz - några svåra verb

Nedan finns en lista över några oregelbundna verb.
Fyll i rätt form av verben som saknas.

Quiz om verbformer

Fyll i rätt form av verben som saknas.

#	Imperativ	Infinitiv	Presens	Preteritum	Supinum
1.	skrik	skrika	skriker		skrikit
2.	försvinn	försvinna	försvinner	försvann
3.	bjud	bjuda	bjuder		bjudit
4.	sjung	sjunga	sjunger		sjungit
5.	skriv	skriva	skriver		skrivit
6.	kom	komma	kommer	kom
7.	håll	hålla	håller		hållit
8.	ät	äta	äter		ätit
9.		stödja	stöder	stödde	stött
10.	umgås		umgås	umgick	umgått
11.	-	veta	vet		vetat
12.	-	vilja		ville	velat
13.	le	le	ler		lett
14.	-	kunna		kunde	kunnat
15.	gråt	gråta	gråter		gråtit
16.	tro	tro	tror	trodde
17.	läs	läsa	läser		läst
18.	-		finns	fanns	funnits
19.	njut	njuta	njuter		njutit
20.	hyr	hyra		hyrde	hyrt

Sammansatta verb

Man kan bilda nya verb genom att sätta ett adjektiv, ett substantiv, ett adverb eller ett annat verb före ett verb så att de två orden bildar ett sammansatt ord.

1. ett adjektiv + ett verb
stor + städa = storstäda

2. ett substantiv + ett verb
mat + vägra = matvägra

3. ett verb + ett verb
åter + få = återfå

4. ett adverb + ett verb
ut + veckla = utveckla

Sammansatta verb böjs på samma sätt som det enkla verbet.

storstäda ==> storstädar, storstädade, storstädat
matvägra ==> matvägrar, matvägrade, matvägrat
återfå ==> återfår, återfick, återfått

Ett sammansatt verb består av ett verb och en partikel som fogas till vissa verbformer som ett prefix. Vissa av dessa verb är så kallade fast sammansatta verb, vilket betyder att man inte kan ta bort prefixet från verbet utan att verbets betydelse förändras. Exempel på sådana prefix är: an-, be-, er-, för-, miss-, sam-, van-.

Exempel på fast sammansatta verb:

anställa betala
missförstå förklara

Löst sammansatta verb har en partikel som står som prefix i presens particip, t.ex. igenkännande och perfekt particip, t.ex. omtyckt, men som i alla andra verbformer är skild från verbet, t.ex. tycka om => omtycka. Vissa verb kan vara både fast och löst sammansatta, t.ex. känna igen, igenkänna.

Fast sammasatta verb passar bättre i skriftspråklig och mer formell stil, medan löst sammansatta verb är vanligare i talspråk och ledigare skriftspråk.

Även om en fast sammansättning inte kan ersättas av en motsvarande ordförbindelse kan det hända att en motsvarande ordförbindelse existerar med en annan betydelse.
Ibland har ett verb helt olika betydelser beroende på om det är fast eller löst sammansatt.

Exempel:

angå: vara viktig för någon.
Frågan angår alla.
gå an: bråka och vara högljudd.
Han skrek och gick an.
avgå: sluta ett arbete t.ex. för att man är missnöjd.
Han avgick med pension.
gå av: bli till två delar.
Pennan gick av.

En del sammansatta verb som är bildade av ett adverb + ett verb liknar partikelverb. Det sammansatta verbet och partikelverbet har ofta lite olika betydelse. Det sammansatta verbet brukar ha abstrakt betydelse, och partikelverbet brukar ha konkret betydelse.

Jamför:

utveckla: arbeta med något så att det blir bättre eller större.
De vill utveckla sina talanger. (sammansatt verb)
veckla ut: lägga på något.
Jag vecklade ut en duk på bordet.    (partikelverb)

understryka: säga att något är speciellt viktigt.
Han underströk hur viktigt det är att träna. (sammansatt verb)
stryka under: dra ett streck under en text.
Han strök under det viktigaste i boken.   (partikelverb)

avbryta: stoppa något innan det egentligen är färdigt eller slut.
Domaren avbröt matchen.   (sammansatt verb)
bryta av: ta bort en del av något genom att böja det.
Hon bröt av spetsen på sin blyertspenna. (partikelverb)

I några fall har sammansatt verb och partikelverb helt olika betydelse.
påga = varar, håller på
gå på = fortsätter att gå

Utdrag av:

Transitiva och intransitiva verb

Transitiva kallas de verb som kan ha ett objekt.

Exempel
Sätta Vi sätter oss i soffan.
objekt

Köpa Jag ska köpa nya kläder.
objekt

Intransitiva kallas de verb som inte kan ha något objekt.

Exempel
Ligga Barnet ligger i sängen.
adverbial

Sitta Vi sitter i klassrummet.
adverbial

Några verb kan vara både transitiva och intransitiva.

Exempel
Sluta Kalle har slutat skolan när han var sex år.
objekt

Sagan slutar lyckligt.
adverb

Transitiva	Intransitiva
bränna	brinna
dränka	drunkna
döda	dö
lägga	ligga
släcka	slockna
ställa	stå
sänka	sjunka
sätta	sitta
söva	somna/sova
väcka	vakna

- Jag brukar vakna när väckarklockan ringer.
- Ibland hoppar katter upp i min säng och väcker mig.

- Maten blir bara dyrare och dyrare. Jag tror inte att matpriserna kommer att sjunka.
- Tror du att man kommer att sänka skatten?

- Hon ställer glaset på bordet.
- Glaset står på bordet.

- Han lägger boken på bordet.
- Boken ligger på bordet.

Utdrag av Form i fokus B av Fasth, Kennemark.

Reflexiva verb

Akta sig: vara försiktig.
-r, -de, -t (take care)

Vad ska man akta sig för i Kina?

Aktivera sig: få sin själv att sätta igång.
-r, -de, -t

Jag aktiverar mig varje dag genom att promenera.

Anmäla sig: säga eller skriva att man t.ex. vill gå på en kurs eller vara med i en tävling.
-er, -de, -t (register)

Det är sista chansen att anmäla sig till vår utbildning i Stockholm.

Bestämma sig: veta vad man vill och välja något när det finns olika alternativ.
-er, -de, -t (decide)

Han bestämde sig för att inte gå på bio.

Bry sig om: vilja hjälpa någon eller vara intresserad av någon.
-r, -dde, -tt (care for)

Hon bryr sig verkligen om sina elever.

Förbereda sig: göra sig beredd på något.
-er, -dde, -tt (prepare oneself)

Hur har du förberett dig för vintern?

Försova sig: sova för länge så att man inte hinnert till t.ex. jobbet eller skolan i tid.
försover, försov, försovit (oversleep)

Har du försovit dig till arbete någon gång?

Gifta sig: bli fru and med vid en speciell ceremoni.
-er, -e, -t (marry)

Vi gifte oss i somras.

Kamma sig: ordna håret med en kam
-r, -de, -t (comb)

Jag kammade mig själv igår.

Klippa sig: bli klipt.
-er, -te, -t (have haircut)

Jag måste gå och klippa mig.

Koncentrera sig: tänka bara på en sak, t.ex. för att det ska gå bättre.
-r, -de, -t (focus)

Jag har svårt att koncentrera mig på boken när tv:n är på.

Känna sig: tycka att man är t.ex. mätt eller hungrig, glad eller ledsen, normal eller konstig.
känner, kände, känt (feel oneself)

Jag känner mig löjlig i de här kläderna.
Det är bra att han känner sig nöjd.

Lata sig: vara lat och ha det skönt.
-r, -de, -t (take it easy, relax)

Jag har bara latat mig i helgen.

Lägga sig: placera sig själv i samma ställning som när man sover.
lägger, lade, lagt (go to bed)

Jag brukar lägga mig gansla tidigt på kvällarna.

Raka sig: ta bort skägg eller hår med t.ex. en rakapparat.
-r, -de, -t (shave oneself)

Är det bättre att raka sig oftare eller inte?

Skilja sig: vara annorlunda än andra.
-r, skilde, skilt (differ from/divorce)

Han skiljer sig fran de andra med sitt röda hår.
De har varit gifta i 15 år men nu ska de skilja sig.

Sätta sig: placera sig själv så att man sitter.
-er, satte, satt (sit down)

Vi satte oss i soffan.

Torka sig: göra sin själv torr med t.ex. en handduk.
-r, -de, -t (dry oneself)

Häng upp handduken igen när du har torkat dig.

Tvätta sig: göra sin själv rent med vatten.
-r, -de, -t (take a shower)

Tycker du själv att du tvättar dig ovanligt mycket?

Ångra sig: känna ånger. vara ledsen för att man har gjort något och önska att man inte hade gjort det.
-r, -de, -t (regret)

Jag ångrar mig att jag inte lyssnade på min familj.

Verb: sport och fritid

Vi använder olika verb för olika sporter.
Åker använder när vi "åker på något", t.ex. skidor.
Spelar använder vi med bollsporter (också för spel t.ex poker och instrument).
Annars använder vi tränar eller häller på med eller går på.

Åka: köra någonting.

Jag åker skidor/slalom/skridskor.

Spela: hålla på med en sport.

Jag spelar fotboll/basket/badminton/tennis...

Träna: göra något många gånger för att bli bättre, t.ex. i en sport.

Vi ska träna innebandy i kväll.
Jag tränar karate/golf.

Hålla på med: göra något just nu eller just då

Jag håller på med yoga/styrketräning/gympa.

Gå på: hålla på med något organiserat, t.ex. deltagare eller publik

Jag går på kurs/gym/bio.
Hon vill börja gå på boxning.

Leka: göra något för att det är roligt t.ex. barn lekar.

Hon vill inte leka med sin syster längre.

- Vad gör du på fritiden?
- Jag spelar badminton.

- Vad höll du på med för sporter när du var ung?
- Jag hade många intressen. Jag spelade basketboll och tränade boxning.
Jag åkte skidor nästan varje vintern.

Imperativ	Presens	Preteritum	Supinum	Infinitiv
spela	spelar	spelade	spelat	spela
åk	åker	åkte	åkt	åka
träna	tränar	tränade	tränat	träna
håll	håller	höll	hållit	hålla
gå	går	gick	gått	gå
lek	lekar	lekte	lekt	leka

Oregelbundna verb

Imperativ	Infinitiv	Presens	Preteritum	Supinum
ange	ange	anger	angav	angett/angivit
anse	anse	anser	ansåg	ansett
avgör	avgöra	avgör	avgjorde	avgjort
avstå	avstå	avstår	avstod	avstått
be	be	ber	bad	bett
bestå	bestå	består	bestod	bestått
-	-	bör	borde	bort
dra	dra	drar	drog	dragit
-	duga	duger	dög/dugde	dugit
dyk	dyka	dyker	dök/dykte	dykit
dö	dö	dör	dog	dött
dölj	dölja	döljer	dolde	dolt
ersätt	ersätta	ersätter	ersatte	ersatt
fortsätt	fortsätta	fortsätter	fortsatte	fortsatt
framstå	framstå	framstår	framstod	framstått
få	få	får	fick	fått
förstå	förstå	förstår	förstod	förstått
förutsätt	förutsätta	förutsätter	förutsatte	förutsatt
ge	ge	ger	gav	gett/givit
gläd	glädja	gläder	gladde	glatt
gå	gå	går	gick	gått
gör	göra	gör	gjorde	gjort
ha	ha	har	hade	haft
-	heta	heter	hette	hetat
-	ingå	ingår	ingick	ingått
inse	inse	inser	insåg	insett
kom	komma	kommer	kom	kommit
-	kunna	kan	kunde	kunnat
le	le	ler	log	lett
lev	leva	lever	levde	levt
ligg	ligga	ligger	låg	legat
lägg	lägga	lägger	la	lagt
missförstå	missförstå	missförstår	missförstod	missförstått
-	-	måste	var tvungen	varit tvungen
se	se	ser	såg	sett
skilj	skilja	skiljer	skilde	skilt
-	-	ska	skulle	-
smaksätt	smaksätta	smaksätter	smaksatte	smaksatt
sov	sova	sover	sov	sovit
sprid	sprida	sprider	spred	spridit
stjäl	stjäla	stjäl	stal	stulit
stå	stå	står	stod	stått
stöd	stödja	stöder	stödde	stött
svälj	svälja	sväljer	svalde	svalt
säg	säga	säger	sa	sagt
sälj	sälja	säljer	sålde	sålt
sätt	sätta	sätter	satte	satt
ta	ta	tar	tog	tagit
tillsätt	tillsätta	tillsätter	tillsatte	tillsatt
umgås	umgås	umgås	umgicks	umgåtts
uppge	uppge	uppger	uppgav	uppgivit
utgå	utgå	utgår	utgick	utgått
var	vara	är	var	varit
-	veta	vet	visste	vetat
vik	vika	viker	vek	vikt
-	vilja	vill	ville	velat
välj	välja	väljer	valde	valt
vänj	vänja	vänjer	vande	vant
väx	växa	växer	växte	växt
återge	återge	återger	återgav	återgivit
översätt	översätta	översätter	översatte	översatt

Verb Grupp 4

Grupp 4

imperativ					Ex. skriv, drick, flyg
imperativ	+	er	=	presens	Ex.skriver, dricker, flyger
imperativ	med	ny vocal	=	preteritum	Ex. skrev, drack, flög
imperativ	+	it (+ ny vocal)	=	supinum	Ex. skrivit, druckit, flugit
imperativ	+	a	=	infinitiv	Ex. skriva, dricka, flyga

Imperativ- presens och infinitivformen har alltid samma vokal.
Preteritum har alltid en egen vokal.
Supinum kan ha samma vokal som imperativ, presens och infinitiv (Ex. skrivit) eller en egen vokal (Ex. druckit).
Om imperativformen slutar på lång vokal + r eller l är presens = imperativ (Ex. bär).

Grupp 4 -verb med långt i i imperativ, presens och infinitiv får långt e i preteritum och långt i i supinum.

Imperativ	Presens	Preteritum	Supinum	Infinitiv
bit	biter	bet	bitit	bita
driv	driver	drev	drivit	driva
glid	glider	gled	glidit	glida
gnid	gnider	gned	gnidit	gnida
grip	griper	grep	gripit	gripa
kliv	kliver	klev	klivit	kliva
(lid)	lider	led	lidit	lida
rid	rider	red	ridit	rida
riv	river	rev	rivit	riva
(skin)	skiner	sken	skinit	skina
skrid	skrider	skred	skridit	skrida
skrik	skriker	skrek	skrikit	skrika
skriv	skriver	skrev	skrivit	skriva
slit	sliter	slet	slitit	slita
stig	stiger	steg	stigit	stiga
strid	strider	stred	stridit	strida
(svid)	svider	sved	svidit	svida
svik	sviker	svek	svikit	svika
tig	tiger	teg	tigit	tiga
(vin)	viner	ven	vinit	vina
vrid	vrider	vred	vridit	vrida

Läs mer »

Verbgrupperna

Om man kan imperativ- och preteritumformen av ett regelbundet verb kan man bilda alla former av verbet. Man kan också bilda adjektiv av verbet. Ibland kan man bilda alla andra verbformer och adjektiv om man bara kan en enda verbform. Sådana kunskaper får man om man lär sig verbens konjugationer, eller grupper.
Verben delas in i fyra grupper:

tre "svaga" grupper (grupp 1-3), där preteritumformen har en ändelse som slutar på e.
en start grupp (grupp 4) utan preteritumändelse.

Schema över verbgrupperna:

Grupp	Imperativ	Presens	Preteritum	Supinum	Infinitiv
1	arbeta	arbetar	arbetade	arbetat	arbeta
2	ring	ringer	ringde	ringt	ringa
3	tro	tror	trodde	trott	tro
4	skriv	skriver	skrev	skrivit	skriva

Imperativformen slutar på vokal i grupp 1 (a) och grupp 3 (inte a). Då är presensändelsen -r.
Imperativformen slutar på konsonant i grupperna 2 och 4. Då är presensändelse -er.
Supinumformen slutar alltid på -t.
Infinitivformen slutar på -a i alla grupper utom grupp 3.

Grupp 1

imperativ					Ex. arbeta
imperativ	+	r	=	presens	Ex. arbetar
imperativ	+	de	=	preteritum	Ex. arbetade
imperativ	+	t	=	supinum	Ex. arbetat
imperativ				infinitiv	Ex. arbeta

Imperativformen slutar på a i grupp 1. Därför finns det ett a före ändelsen i alla former.
De flesta svenska verben tillhör grupp 1, t.ex. alla verb som slutar på -era och -na och alla nya verb.
I tal uttalar man inte alltid preteritum- och supinimendelserna på verb som tillhör grupp 1, men man måste alltid skriva ut ändelserna.

Läs mer »

Presens Futurum - Framtid

Det finns tre olika sätt att tala om framtiden.

Presens tilsammans med framtidsadverb.

Jag går på bio i morgon.
Hon reser bort nästa vecka.
Hans är färdig med sin utbildning om två år.

Ska + infinitiv användas när man bestämmer, vill eller planerar att göra något.

Jag och min bästa vän ska flytta tillsammans.
Ska vi prata om din sambo?
Mia ska köpa en mössa till vintern.

Kommer att + infinitiv användas när man talar om händelser i framtiden som man inte kan bestämma över. Det kan vara en prognos eller naturlig process när subjektet inte planerar.

Det kommer att bli tufft att springa 5 km.
I framtiden kommer robotar att spela musik.
Jag kommer att sakna att spela fotboll.
Det kommer att regna på kvällen.

OBS! Ibland kan man också använda blir i stället för kommer att.

Jag tror att det blir kallt i morgon.
Det blir roligt när vi åker till Turkiet på sommaren.

OBS! Ibland kan man också använda tänker i stället för ska.

Hon tänker köpa löparskor.
Brian tänker åka till Stockholm på semester.

Tidspreposition
Man använder om när man talar om framtiden.

De ska flytta utomlands om två år.
Tåget mot Ropsten ankommer om tre minuter.

Skillnaden mellan Preteritum och Perfekt

Skillnaden mellan Preteritum och Perfekt

Tiden är slut vs. det finns resultatet nu

Jag åt frukost i morse. (tiden är slut) Jag har ätit och nu är jag mätt. (resultat nu)

Tiden och/eller handlingen är slut vs. Tiden och/eller handlingen är inte slut

Kalle slog Olle. (handlingen är slut) Kalle har slagit Olle idag. (tiden är inte slut)

Tiden och/eller handlingen är slut vs. Resultatet eller försättningen är interessant

Kalle slog Olle. (handlingen är slut) Kalle har slagit Olle och han dog. (resultatet)

Tidsordning i förfluten tid vs. Tidsordning i förhållande till "nu"

När jag hade ätit, var jag mätt. Jag har lagat mat och nu äter vi.

Resultatet "då" vs. Resultatet/konsekvens "nu" p.g.a. en tidigare handling

Jag hade pengar, därför att jag hade fått lön. Jag har pengar nu, därför att jag har fått lön.

Tycka - Tänka - Tro

Tycka

att ha en personlig åsikt, mena, anse - used to express personal opinion or feeling.

Ex. Hon tycker att hennes klänning är vacker. (She thinks that her dress is beautiful)

Ex. Jag tycker att vi ska se den där filmen. Den är nog bra. (I think we should see that film. It is good enough)

Tycka om: vara förtjust i, gilla - to like (stress on om).

Ex. Vi tycker om att resa.
Ex. - Tycker du om filmen? (Do you like the movie)
- Ja, det var roligt.
Tycka om is a particle verb and it has nothing to do with the verb tycka.

Tycka om: ha en åsikt om - think about (stress on tycka).

- Vad tycker du om filmen? (What do you think about the movie)
- Den var jättebra!
Here om is used as a preposition of the verb tycka. (om = about)

Läs mer »

Verb - bestämma & ta på sig

bestämma: - avgöra, övernskomma - determine, decide

Presens bestämmer	Imperfekt bestämde
Supinum bestämt	Imperativ bestäm!

- Vi bestämde oss för den dyrare mattan
- Har du bestämt dig [för] vad du ska bli?

bestämma sig - veta vad man vill och välja något när det finns olika alternativ - decide, make up one's mind.

- Han bestämmer sig för att köpa tröjan.

ta på [sig] t.ex. byxor, skor, glasögon - to put on

- Jag har inget att ta på mig.