Lär Dig Svenska

Verb med liknande betydelse - att dricka

Det finns många verb som, utan att vara direkt synonyma, har ett betydelsemässigt släktskap. De har alltså någonting gemensamt i sin betydelse.

Idag skriver vi om verbet dricka och kommer att fortsätta med andra verb i framtiden.

Klunka: dricka i stora klunkar (en klunk = mängden av en dryck som man har i munnen innan man sväljer).; - Han tar en klunk vin / vatten / kaffe.
- Jag klunkar i mig ett stort glas mjölk.

Smutta: dricka försiktigt och bara lite i taget.; - Smutta på ett glas champagne.
- Smutta på det varma kaffet.

Pimpla: dricka mycket alkohol (vardagligt).; Ska du med och pimpla vin ikväll?

Kolka i sig: dricka snabbt och mycket i stora klunkar .; Sara kolkade i sig tre flaskor öl på bara en kvart.

Sörpla: dricka så att det hörs tydligt; dricka hörbart.; (för att något är för varmt) Sörpla i sig soppan.

Supa: dricka mycket sprit.; - Supa sig full - Supa ihjäl sig
- Supa någon under bordet (idiomatiskt) bjuda någon på så mycket alkohol att han/hon knappt kan stå upp.

Halsa: dricka direkt ur flaskan.; Halsa öl utan att behöva något glas.

Källa: De rätta orden, Svenska betydelsefält; Studentlitteratur 2003 & Natur och Kulturs Stora Svenska Ordbok 2006

Dagens ord: påskägg

Ett påskägg är ett färgat ägg ofta försett med olika dekorativa element som kallas ornament.
Pappägg som kan fyllas med godis eller alternativa överraskningar kallas också för påskägg.

Ägg symboliserar återfödelse och fruktbarket.
I västvärlden tillhör ägg traditionell påskmat men ägg skänks också som gåvor eller används som dekoration under påsken.
Att måla ägg har blivit en stor konstform i Ukraina och delar av Central- och Östeuropa.
Ägg som dekoreras i enlighet med ukrainska folkliga traditioner kallas pysanka och t.ex. i Polen pisanka.

Dagens fråga: Alla eller hela?

Alla använder man vid ord i plural, om det man kan och brukar räkna. Det stora eller totala antalet.

Hela använder man vid ord i både singular och plural när man tänker på helheten och sådant man inte räknar eller delar. Allt av något.

Exempel:

Det är svårt att komma ihåg alla nya ord som man läser i skolan hela dagarna.

Man har redovisat resultaten för de elever som lämnade skolan i juni och tyvärr har inte alla fått fullständiga betyg och uppnår därmed inte kunskapskraven. Vi vill att alla elever i hela landet ska nå målen i grundskolan!

"Måndag hela veckan" är en amerikansk komedifilm, där huvudkaraktären blir dömd att uppleva samma dag om och om igen. Alla människor han möter hela tiden är samma, dag in och dag ut, alltid.

Lila älskar att resa. Hela förra sommaren var hon i Italien och till hösten planerar hon att resa till Indien. Hon tänker vara borta hela september månad och har precis lånat alla böcker om Indien som fanns på biblioteket i Uppsala.

Olika roller av "som"

Som
När som är ett relativt pronomen inleder det en bisats.
Som syftar då tillbaka på ordet närmast före bisatsen!
Som kan vara subjekt eller objekt i bisatsen.
Ibland sjuts som-satsen in i huvudsatsen och då måste man använda kommatecken för att markera som-satsens början och slut.

Om vi kollar på följande text, blir det säkert lättare att förstå :)

(1) Carola har hyrt Ingmar Bergmans film som heter "Fanny och Alexander". (2) Hon och Emma tittar på filmen som de båda gillar. (3) Carola och Emma, som inte alltid förstår språket, stoppar filmen ibland. Filmen, som de ser två gånger, rekommenderar de sedan till sina kollegor.

Exempel 1 (som är subjekt)
Carola har hyrt Ingmar Bergmans film som heter "Fanny och Alexander".
(Som är både subjekt och bisatsinledare.)

Exempel 2 (som är objekt)
Hon och Emma tittar på filmen som de båda gillar.
(Som är bisatsinledare och de är subjekt)

Exempel 3 (som-satsen skjuts in i huvudsatsen)
Carola och Emma, som inte alltid förstår språket, stoppar filmen ibland.
Filmen, som de ser två gånger, rekommenderar de sedan till sina kollegor.

OBS! När som syftar på ett ord för plats kan man ersätta som med där eller dit.

Källan: Grammatikövningar för SFI, Bonniers

Sveriges grundlagar

Sveriges grundlagar

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Grundlagarna ska skydda Sveriges demokrati och innehåller regler för Sveriges statsskick och människans fri- och rättigheter.

Grundlagarna står över alla andra lagar i Sverige.

Regeringsformen, RF - Lagen har bland annat regler för hur valen ska gå till.
Successionsordningen, SO - Lagen bestämmer vem som får bli kung eller drottning.
Tryckfrihetsförordningen, TF - Lagen säger balnd annat att alla får skriva vad de tycker i tidningar och böcker.
Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL - Lagen har regler för vad man får säga till exempel på teve, på film, i radio och på internet.

Källan: Rivstart B1 B2

Från aktiv form till passiv form

Vi har skrivit många gånger om Perfekt Particip men frågan återkommer och ni vill ha mer och mer av det :). Idag kommer ett kort inlägg som visar hur ändar meningen från aktiv till passiv form.

Aktiv

De har stängt fönstren.
Jon hade målat huset.
Här bygger man ett nytt hotel.
De öppnade badet i januari.

De opererade honom igår.

Någon stal min cykel i natt.

Passiv

Fönstren är stängda.
Huset var målat.
Här byggs ett nytt hotel.
Badet öppnades i januari.

Han opererades igår.
Han blev opererad igår.

Min cykel stals i natt.
Min cykel blev stulen i natt.

OBS!

Vara + perfekt particip berättar om ett resultat
Bli + perfekt particip eller passiv form med -s berättar om en handling, en händelse.

Glasklart? :D

Om ni jamför följande meningar så bli det kanske enklare att förstå:

Min bil var stulen, när jag skulle hämta den. (resultatet).

Min bil stals när jag skulle hämta den. (handling)

Min bil blev stulen när jag skulle hämta den. (händelse)

Ni kan försöka att skriva om några meningar på samma sätt som exemplen ovanför visar, så blir det förhoppningsvis lättare att förstå.

T.ex. De stänger affärerna nu. Anna hade sålt huset. etc etc.

Lycka till och vi kommer att skriva mer om perfekt particip snart igen.

Vara eller bli

Att svara på frågan om skillnaden mellan vara och bli kan vara svårt, speciellt med tanke på att svenskan inte är vår modersmål , men jag gör ett försök att besvara den frågan ändå.

Som grundregel kan du tänka dig att "att vara" är ju grundformen av "är". På engelska alltså "to be/am/are/is". "Att bli" motsvaras ju av "to become".

Exempel:
"När jag blir stor ska jag BLI lärare" låter helt korrekt.

"När jag blir stor ska jag VARA lärare" låter inte så rätt längre.

Om däremot en händelse redan inträffat, låter "vara" mer naturligt.
Ett jättebra exempel från http://lang-8.com

(Ett barn återvänder hem sent på kvällen, trots att hennes mamma har sagt åt henne att komma hem tidigt)
"Jag hoppas att mamma inte kommer att VARA arg/ÄR arg"

Även om att säga "Jag hoppas att mamma inte blir arg" inte är helt fel, så skillnaden är att barnet är redan sen, så har förmodligen mamman redan blivit arg, vilket gör att det låter mer naturligt att använda KOMMER ATT VARA eller ÄR.

Man kan förklara det också på följande sätt:
Om jag blir arg, så kommer jag sen vara arg. Först blir jag arg, sen är jag arg.

Ni får gärna skriva och kommentera. Säkert kan vi alla lära oss något nytt här!

Vardagskonflikter i tvättstugan

Vardagskonflikter händer ofta i tvättstugan...

Jag undrar om ni alla vet att den gemensamma tvättstugan finns nästan bara i Sverige?
Tvättstugan är ett folkhemsprojekt som startade på 1930-talet då Sverige skulle få det så bra som möjligt materiellt. En av de första gemensamma tvättstugorna i modern tappning byggdes i Stockholm redan på 1920-talet! Den verkliga tvättstugeexplosionen kom på 1950-talet och skulle frigöra tid för kvinnan.
Den blev en symbol eftersom i folkhemmets Sverige alla skulle ha rätt till en god bostad med möjlighet att tvätta sig själva och sina kläder. Det handlade om demokrati och tillgänglighet. Sverige har en lång tradition av gemensamma utrymmen som gårdar, cykelrum, soprum, träfflokaler och lekplatser. Eller också tvättstugor.
Idag finns gemensamma tvättstugor i de flesta flerfamiljshus, både i hyresrätter och bostadsrätter, även om många har egen tvättmaskin. Tvättstugan har också blivit till en känslig plats för konflikter. Även om det finns både skrivna och oskrivna regler som alla måste förhålla sig till. Grannar har olika syn på smuts och hygien till exempel.
Städning, ludd som lämnats kvar i troktumlarens filter eller även stulen tvätt stor på tvättstugekonfikternas topplistan. Men krockar uppstår mest över tvätt- och torktider. Var femte hyresgäst har hamnat i bråk i tvättstugan. Det hände t.o.m. mig igår, när någon annan hade tagit min bokad tid :/ Vad skulle ni göra då? Bryta och tömma maskiner och starta egen tvätt?

folkhemsprojekt (eller folkhemmet) - Det svenska folkhemmet är ett fundamentalt begrepp i den svenska socialdemokratins historia, som avser den svenska socialdemokratiska politikens nationella vision, bland annat välfärdssamhället (samhällets välfärd skall komma alla till del) särskilt under mitten av 1900-talet.

tillgänglighet - tillgång, tillträde, framkomlighet, disponibilitet

hyresrätt - upplåtelseform av en bostad eller lokal där en hyresgäst varaktigt hyr bostaden eller lokalen av en hyresvärd

bostadsrätt - en upplåtelseform där medlemmar av en bostadsrättsförening äger rätten att nyttja en bostadslägenhet eller en lokal mot ersättning för obegränsad tid. Bostadsrättshavaren äger inte fastigheten, utan har en andel i bostadsrättsföreningen, som i sin tur äger fastigheten.

krock, -en, krockar -na -kollision, bråk, krasch